I fredstid bygger näringslivets deltagande i det civila försvaret på frivillighet och samverkan. Vid höjd beredskap eller krig träder omfattande statliga befogenheter in. I mellanläget, före höjd beredskap, råder däremot stor osäkerhet om vilka krav som kan ställas på näringslivet. Osäkerheten riskerar att försena och fördyra uppbyggnaden av det civila försvaret menar professor Anna Jonsson Cornell i en ny SNS-rapport.
Näringslivet spelar en avgörande roll för att säkerställa att grundläggande samhällsfunktioner som energiförsörjning, transporter och livsmedel fungerar i fred, fredstida kriser och ytterst under krig. I rapporten "Näringslivet och det civila försvaret: behovet av rättslig reglering" menar Anna Jonsson Cornell att det finns en rättslig lucka eftersom regelverket i huvudsak är anpassat för krig, inte för planering och uppbyggnad av konkreta förmågor med betydelse för det civila försvaret.
– Dagens regelverk är otillräckligt med potentiellt allvarliga konsekvenser för förmågan att agera vid en skarp kris. Sveriges långsiktiga förmåga att motstå kriser och ytterst krig behöver planeras och byggas i förväg. Det är just i planerings- och uppbyggnadsfasen som oklarheterna är som störst för företagen och vad gäller statens styrning, kommenterar Anna Jonsson Cornell.
Även Riksrevisionen har påpekat att styrningen av det civila försvarets uppbyggnad är otydlig och att ansvaret för näringslivets medverkan är svårtolkat. En statlig utredning (SOU 2025:68) föreslår att så kallade försörjningsberedskapsavtal (F-avtal) ska införas med syftet att kunna ålägga företag att bidra till försörjningsberedskap. Anna Jonsson Cornell välkomnar förslaget, men menar att mycket av osäkerheten skulle finnas kvar.
– Näringslivets styrka i det civila försvaret är att de kan vara flexibla och innovativa, med en hög förmåga att snabbt ställa om sin verksamhet. Men det bygger på att företagen får tydliga spelregler. Frågor kopplade till såväl ekonomiska som andra risker för företagen måste besvaras, säger Anna Jonsson Cornell.
Samtidigt som rapporten pekar på behovet av ökad möjlighet för staten att styra i läget mellan fredstid och höjd beredskap menar författaren att styrningen måste vila på rättsliga och marknadsekonomiska principer.
– Lagstiftning behöver vara proportionerlig och förutsebar. Det innebär att staten inte kan invänta nästa kris för att förtydliga näringslivets ansvar och förutsättningar. De rättsliga ramarna bör finnas på plats redan i ett normalläge och beslutas genom den ordinarie lagstiftningsprocessen, avslutar Anna Jonsson Cornell.
Rapportens viktigaste slutsatser
• Otydlig statlig styrning mellan fred och beredskap
• Oklar ansvarsfördelning mellan myndigheter
• Osäkerhet kring regler för näringslivet
• Svaga incitament för långsiktiga investeringar
• Behov av både lagstiftning och avtal
Rapporten är en del av SNS Beredskapskommission, som analyserar hur totalförsvaret kan stärkas.
Källa: SNS
