Sverige befinner sig i en turbulent och osäker tid med svårbedömda hot och snabba förändringar. När världsordningen utmanas och rubbas påverkas svensk säkerhet. Säkerhetspolisens bedömning är att den säkerhetshotande verksamheten från Ryssland kan komma att öka. Det framgår i lägesbilden "Säkerhetspolisen 2025–2026".
– Sedan flera år tillbaka har vi ett allvarligt säkerhetsläge i Sverige. Med den senaste händelseutvecklingen i Iran och Mellanöstern har säkerhetsläget i omvärlden ytterligare försämrats, vilket även påverkar oss. Men det finns en risk med att enbart fokusera på den senaste utvecklingen och utgå från den, säger säkerhetspolischef Charlotte von Essen.
Utvecklingen av hotbilden mot Sverige bedöms fortsätta i en försämrad riktning under åren framöver. Det är framförallt ryska målsättningar och säkerhetshotande verksamhet i närområdet som bidrar till det. Ryssland utgör fortsatt det största hotet mot Sverige. Kina utgör fortsatt det långsiktiga hotet när det gäller Sveriges ekonomiska säkerhet.
Säkerhetspolisen kan konstatera att Ryssland är mer riskbenäget än tidigare och utvecklingen präglas av ett mer offensivt ryskt agerande med dold påverkansverksamhet. Det finns också hot om sabotage från Ryssland riktat mot västs stöd till Ukraina. Det ryska behovet är oändligt när det gäller att komma över kunskap, teknik och produkter för att stärka sin förmåga och ständiga försök görs för att kringgå beslutade sanktioner.
– I syfte att stärka Europas och därmed också Sveriges säkerhet behöver vi alla göra mer för att göra det svårare, dyrare och krångligare för Ryssland att fortsätta sin krigföring. Att som företagare i Sverige ha kontroll över leverantörskedjor och vidareexport kan vara komplicerat och dyrt, men kostnaden för att inte ha det riskerar att bli högre, säger Charlotte von Essen.
Hybridaktiviteter som sabotage
Ryssland har genomfört hybridaktiviteter som sabotage mot länder i Europa. Det kan ske även i Sverige. Säkerhetspolisen har hanterat flera fall av misstänkta sabotage senaste året som inte har kunnat kopplas till främmande makt.
– Det är viktigt att Sverige som samhälle fortsätter att vara vaksam och att vi är beredda att agera när det behövs. Allt som pågår ligger inte främmande makt bakom, men om de gör det så agerar vi, säger Charlotte von Essen.
Terrorhotnivån i Sverige är på en fortsatt förhöjd nivå, en trea på den femgradiga skalan. Inom ramen för denna hotnivå kan att ett terrorattentat inträffa. Attentatshotet utgörs främst av ensamagerande individer eller mindre grupper som agerar mot lättillgängliga mål med enklare medel. Säkerhetspolisen ser också en utveckling där våldet i sig kan vara överordnat de ideologiska drivkrafterna.
– Extremt våld i den digitala världen är en drivkraft för våldsbejakande extremism. Jag tycker att det är särskilt bekymmersamt att vi ser så många unga individer i olika sammanhang online som dras till att konsumera innehåll med inslag av mycket grovt våld, säger Charlotte von Essen.
I takt med det försämrade säkerhetsläget i omvärlden behöver Sveriges motståndskraft öka. Det pågår ett omfattande arbete genom den fortsatta uppbyggnaden av både det militära och det civila försvaret. Säkerhetsskyddsarbetet utgör en viktig del av det.
– Det är svårt att påverka hotet men vi kan definitivt påverka skyddet. När verksamheter växer är det viktigt att arbetet med skyddet följer med. Det gäller inte minst personalsäkerhet. En insider i en säkerhetskänslig verksamhet kan orsaka stor skada. Som nationell säkerhetstjänst behöver vi därför agera med kraft när det finns misstanke om spioneri, säger Charlotte von Essen.
